Bestämma ålder på ensamkommande flyktingbarn

Jag har sedan september haft ett uppdrag som socialsekreterare på IFO Asyl. Jag har tidigare varit andra linjens chef för myndighetsutövning men det är första gången jag kan titulera mig som socialsekreterare. Det är roligt att prova något nytt och det är fantastiskt roligt att möta dessa ungdomar som har kommit till Sverige med ett stort hopp om ett bättre liv. Det som är mindre roligt är den utdragna asylprocessen som skapar mycket oro för ungdomarna. Just nu finns det en stor rädsla att bli utvisad bland afghanska ungdomar. En annan del är uppskrivning i ålder då ungdomen inte kan styrka sin rätta ålder. Från den ena dagen till den andra kan en ungdom få ändrad ålder från 16 år till 19 år. I några fall är det säkert rätt bedömning men jag vet också fall då den unge troligtvis faktiskt är 16 år som hen har uppgivit. När man är 18 år och inte har uppehållstillstånd så hör man inte längre till socialtjänsten och man skickas till ett asylboende för vuxna. Denna process kan gå på några dagar efter beslut från Migrationsverket. Den unge bor på ett HVB med personal dygnet runt, går i skolan och får hjälp och stöd med sjukvård, tandvård osv. och plötsligt blir man några år äldre och körs till ett asylboende för vuxna som ofta är belägna på landet med bristande kommunikationer och bristande stöd då man räknas som vuxen. Ungdomen går från ett tufft liv i hemlandet via en ofta tuff och svår resa till att få omsorg och stöd från socialtjänsten i Sverige och sedan åter kastas tillbaka till en miljö på vuxenboende som tyvärr ofta är torftig. Ena dagen har de rätt till skolgång och alla pushar på för att de skall lära sig svenska och sköta skolgången och i nästa stund är inte skolgången garanterad då de räknas som vuxna. Inte konstigt om flera av ungdomarna tappar motivationen. I Sverige satsar vi miljoner i olika biståndsprojekt men att ge unga utbildning i Sverige är också en form av bistånd som säkert gör nytta i ett globalt perspektiv. Som tjänsteman är det viktigt att följa lagstiftning och politiska beslut men ovanstående process är inte rolig att hantera. Den är känslomässigt svår och känslan av att livet är som ett lotteri växer sig starkare. Kom du som flykting innan de nya bestämmelserna och avtalen så fick du uppehållstillstånd, hade du otur att komma efter så är risken stor att utvisas. Direktiven kommer och går och olika tolkningar görs i kommunerna gällande hur frågan skall hanteras. Ena stunden är du utan god man och i nästa stund får du tillbaka din god man i väntan på att rättsprocessen skall avgöras. Som socialarbetare...

Read More

Coachning av ryttare

I min förberedelse inför NM för Islandshästar tänkte jag att jag skulle fått till coachningstillfällen med ryttare veckorna innan för att stödja i uppladdning inför tävlingen. Av olika anledningar blev det inte så. På tävlingsplatsen handlade coachningen främst om att ta tillvara på och stärka utifrån varje ekipages nuläge. Varje ekipages nuläge var ett resultat av all den träning och förberedelser som ryttarna gjort under säsongen eller ännu längre tillbaka. Som jag skrivit innan så var min upplevelse att coachningen hjälpte till med att toppa prestation utifrån var och ens nuläge. Detta fick mig att börja på att fundera på ett upplägg som kan finnas som ett stöd under hela säsongen och för mig så börjar uppladdningen för nästa säsong nu. Det är nu som man behöver fundera på vilka mål som man vill nå 2017. Vilka tävlingar skall jag tävla, vilken instruktör kan på bästa sätt hjälpa mig att nå målen, vilka vilopauser behöver vi ha för att klara oss hela säsongen osv, osv? Coachningen börjar med att fastställa nuläget för ekipaget, vad fungerar bra, vad behöver förbättras och vad fungerade bra i upplägg förra säsongen. Sedan fortsätter man att prata om målet, dit man vill nå, hur skall hästen gå då och hur skall det kännas! Coachningen fortsätter med att hjälpa till med att analysera nuläge och att ryttaren kommer på åtgärder för att förflytta sig från sitt nuläge till det önskade målet. Efter varje coachningstillfälle så får ryttaren ”läxor” att träna på utifrån de förbättringar som ryttaren har kommit fram till att hen vill göra. Resultatet följs upp vid nästa coachingtillfälle där det blir andra trådar att dra i då ryttare med häst befinner sig i en förändringsprocess. Jag har efter NM haft förmånen att få coacha ryttare med olika former av mål och problem och det är fascinerande att följa hur människans hjärna lägger hinder för det som vi vill uppnå. Även om man vet olika saker med sitt förnuft så kan en negativ känsla förstöra allt medan en positiv känsla och en bestämd inriktning (mål) banar väg för att få saker att fungera så som man vill. Häftigt!! Jag märker också att de frågor jag ställer gör att jag får kommentarer som ”så har jag aldrig tänkt förut”och då blir jag som coach nöjd för det är det som coaching handlar om. Att hitta ”vägar” och ”stigar” som man inte har gått på förut men som förhoppningsvis leder en mot det önskade målet. Jag har några ryttare på gång som siktar mot säsongen 2017 och det skall bli så roligt att följa dem och förhoppningsvis höja prestation. Om man vill sikta högt, varför då lämna något åt slumpen!!! Hjärna och kropp samspelar ihop, så...

Read More

Floskler på jobbet

Läste en artikel i Ica kuriren nr 36 2016 med rubriken ”Överskjöld av floskler på jobbet”. Jag tycker att artikeln var fruktansvärt rolig och på pricken beskriver den vilka ord chefer och organisationer använder för att få med sig medarbetare, mig själv inkluderad. Artikelförfattaren Fredrik Kullberg har pratat med Mats Alvessons som menar att ”Man vill imponera på sig själv och andra, låta fin och viktig och vet kanske inte riktigt vad man håller på med. Så i brist på klarhet och skärpa så öser man på med den här typen av floskler i arbetslivet.” Jag vill också lägga till att det också kan vara en maktfaktor när man vet vilka ord som imponerar på andra eller att användas för att trycka till andra. Vad sägs om flosklerna positiv människosyn, tillit och arbetsglädje?? Jag använder ofta helhetssyn, implementera och kvalitetssäkra. Sedan blir jag också väldigt nöjd om jag kan få in hygienfaktorer i något sammanhang. Det ordet använder man inte så mycket i kommunerna så där kan man imponera!! Högt i tak är också användbart…. för att inte tala om gasa och bromsa samtidigt. TV-figuren Sally Santesson ”man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke ” är också väldigt bra!! De flesta verksamheter styr utifrån mål och olika former av värdegrunder. Det är svårt att få ihop en värdegrundstext utan att använda alla dessa ord. Å andra sidan så tar artikeln också upp att dessa förträffliga värden ibland ligger långt ifrån de flestas arbetsvardag och i vissa fall betyder de ingenting. Artikeln tar också upp att man kan spela ”floskelbingo”. Man markerar på en bingo bricka när någon typisk floskel dyker upp i dokument/mail eller på ett möte. Detta ligger inte så långt från verkligheten då jag för många år sedan hörde en historia kring en förvaltningschef som använde många svåra ord men i fel kontext och sammanhang. För hans medarbetare var det tydligt att han inte alltid förstod vad orden betydde men använde dem flitigt ändå. Medarbetarna hade en intern tävling där de roade sig med att skriva ned ord som förekom mest, ungefär som ovanstående Bingo. Ja det är inte lätt att vara chef…..inte konstigt att man är värd en hög lön som chef….. Här kommer lite floskler som är hämtade ur artikeln, njut och begrunda… Kvalitetssäkra, Omställning, Renodla, Implementera, Resultatorienterad, Flexibel, Vision, Hygienfaktor, Präglas av öppenhet och respekt, Diskutera förutsättningslöst, Kärnvärden, Transparens, Vi lever i kunskapssamhället, En positiv människosyn, Delaktighet, Levande dokument, Långsiktigt hållbar, Medskapande förhållningssätt, Lagspelare, Helhetssyn, Högt i tak, Gasa och bromsa samtidigt, Innovativ, Tillit, Energi        ...

Read More

Svårigheter med att hålla effektiva möten

Som chef har jag alltid tyckt att det har varit roligt att planera och hålla i möten. Ibland kunde jag få kommentar från medarbetare om det var ett ”alvedon” möte som skulle hållas och med det så menade personen att hon skulle få huvudvärk och ta en alvedon i förebyggande syfte. Jag har säkert skrivit det tidigare här i bloggen och jag har sagt det till chefer som jag coachar, att man leder varje gång man träffar sina medarbetare. Det innebär möjligheter att styra verksamheten dit man vill men det innebär också att verksamheten går i motsatt riktning eller stagnerar om man som chef inte hanterar dessa möten på ett bra sätt. Ja, vad är ett bra sätt?? Nu när jag har varit handläggare över ett år så har jag i större grad fått ett medarbetarperspektiv på frågan. Jag hör kollegor som suckar över att möten och som säger till mig som konsult ”vilken tur att du slipper”. Jag hör också från kompisar i vården att allt skulle vara bättre om man slapp alla dessa möten som inte leder någonstans. Det är klart att jag också under åren varit med på en del möten där kvalitén på mötena har varierat. Tyvärr är det så alla mina tidigare chefer och uppdragsgivare, att det finns en klar utvecklingspotenial inom detta område hos allt för många chefer. Jag funderar också på om mina tidigare medarbetare har suttit och tänkt samma som jag gör ibland nu. Hur mycket har jag pratat om saker som jag tycker är viktiga men som medarbetarna inte uppfattar något av. Har jag också pratat och pratat utan slut…?? Det kryper i kroppen på mig när jag märker att saker kan avslutas snabbare, frågor kunde ha förberetts mer, vad vill man ha ut av mötet?? Finns mötesformen utifrån tradition eller fyller mötet det syftet som man har tänkt sig? Varför startar inte möten i tid? Varför ändras inte mötestiden när man går över tiden varje gång? Varför väljer man att gå laget runt i en stor grupp på över 20 personer på bekostnad av att man inte hinner med de viktigaste punkterna? Vilka är verksamhetens viktigaste punkter att ta upp utifrån vad man vill åstadkomma? Vem kommer ihåg vad som sagts och bestämts på mötet utan mötesanteckningar? Hur håller man ordning på uppföljningsfrågorna så att man inte tappar dem? Jag försöker att hålla tyst men ibland går det inte tyvärr… Om vi skall bedriva ett demokratiskt och coachande ledarskap så måste det finnas mötesplatsformer. Jag tänker att man behöver börja med att göra en analys av verksamheten, vad brister vi i, vad behöver utvecklas vidare. När analysen är klar så behöver man fundera på hur når vi fram till...

Read More

Coachning av Svenska Islandshästlandslaget 2016

Jag har haft en önskan att coacha Svenska Islandshästlandslaget sedan jag gick färdigt min utbildning våren 2015. Nu har jag gjort detta och det var fantastiskt roligt och lärorikt på många sätt. Enligt mina utbildare Human Resource så är coachning ingen quick fix. Coachning som metod bygger på att coachen skall ha tillit till att människor har resurser och potential att utvecklas. Tillit till att människor har förmågan att själva klara upp situationer som uppkommer. Tillit till att människor har ett ansvar för sina val och handlingar. Coaching är en handlingsorientering och utforskning om vad man vill skall hända framöver. Det finns ett fokus på lärande och i samtalet befinner man sig i nutid eller framtid. Coachen är en samarbetspartner och klienten är experten. Coachningen är en process som skall inspirera till att maximera sin personliga och professionella potential. Jag vill här dela med mig erfarenheter och tankar kring coachningen av ryttarna på NM. I samtalen med ryttarna så har jag inte bara haft nytta av min utbildning som coach och min erfarenhet som ryttare utan även de erfarenheter/utbildningar som jag har av kvalitetsarbete, LEAN och Yoga och detta kommer jag att återkomma till. Coachningsprocessen börjar med att ta reda på vilket problem/ämne som personen vill bli coachad i. Ryttare som blir uttagna till NM är är vana att tävla och har hög kunskap om allt som hör till hästar och ridning. Men de är också människor med tankar som kan ta fokus från att prestera det som man har tänkt sig. Ämnena/problemen var allt ifrån att hantera sin nervositet till att få stöd till att maximera prestation. Coachen ställer frågor för att förstå situationen. Nästa steg i coachningen är att ta reda på målet eller vad vill man ha med sig när samtalet är slut. Här är det viktigt att hitta bra mål som inte ökar på nervositet eller stress. Det finns personer som klarar av mål som  tex ” jag vill vinna”. Andra behöver mindre prestigefyllda mål som t ex ” jag vill att min häst skall visa upp sig från sin bästa sida”. Denna del utforskas ihop och det är klienten/ryttaren som formulerar sina mål. Sedan börjar resan från att ta sig från nuläge till det önskade läget. För i stort sett alla ryttare så utforskade vi delarna uppvärmning, collecting ring och hur man har tänkt att rida sitt program på ovalbanan eller på passbanan ned på detaljnivå. Precis som man arbetar med kvalitet så letade vi framgångsfaktorer och det som fungerar men också en analysering om vad som kan gå snett. Ryttarna har en otrolig känsla för sin kommunikation med hästen men ibland kan nervositet och och annat göra att man inte får den kontakt som man...

Read More

Ny som chef

Innan jag åkte iväg på en kortare semesterresa så han jag att läsa Stefan Arbratts och Jan Marklunds bok ”Från tomgång till framgång”.  Jag tycker att de på ett bra och konkret sätt har fångat alla de dilemman och fällor som man lätt hamnar i som ny eller nyanställd chef. Jag har träffat båda författarna och jag gillar deras syn på ledarskap och hur man lyfter människor till att prestera. I boken finns också konkreta tips på hur man kan arbeta med sig själv och sina medarbetare. Boken rekommenderas att läsa för alla ledare. Jag har under våren fungerat som mentor till nya medarbetare som båda har uttalat chefsambitioner. Själv började jag som chef vid 25 års ålder då jag också skaffade barn. Jag valde att arbeta deltid 80 % när barnen var små med en ledig dag i veckan.Det fungerade i alla år även om jag tänkte mycket på jobbet den dagen som jag var ledig. Jag vill ändå påstå att tempot för 25 år sedan var något lägre för socialtjänstens chefer även om man tyckte att man hade fullt upp. När jag samtalar med kollegor som har varit i branschen länge så kommer vi fram till att vi någonstans successivt har anpassat oss till ett högre tempo. Alla de delar som en enhetschef skall klara av idag har vi tagit in bit för bit medan nya chefer skall ta in hela paketet på en gång. Det är många yngre och nyanställda chefer som har det tufft med att klara av att hantera sin verksamhet utan att jobba över hela tiden. Stefans och Jans bok är ett hjälpmedel för att klara av uppdraget. Men när mina nya kollegor uttalar sina chefsambitioner så märker jag att jag bromsar dem. Bättre att vara biståndshandläggare när man har små barn, bättre att vara biståndshandläggare ett tag tills man har en säkerhet i att hantera anhöriga och vågar ta plats på olika former av möten innan man går på chefsjobbet. För det jag hör när jag coachar nya chefer är att det är mycket för dem att sätta sig in i. Jag hör att man använder helger för att komma ikapp. Små barn blir sjuka, ingen gör jobbet åt en chef när man måste vara hemma. Sömnlösa nätter är inte ovanligt när man arbetar som chef precis som det inte är ovanligt när man har mindre barn. Barnen är bara små en gång, den tiden kommer inte tillbaka. Som det ser ut idag så tycker inte jag att dagens chefsuppdrag tar tillräcklig hänsyn till om man är småbarnsförälder. Verksamheten tuffar på i samma tempo ändå. Många är bekymrade över att man tar med sig jobbet hem. En av mina handledare sade till...

Read More